Inspiration

Jag tänker, varje gång jag ska börja blogga, på Sofies blogg. Hon är helt jävla amazing på att skriva. Jag lovar. Man blir så jädrans peppad när man läser hennes bloggar. Man blir glad, tänker positivt, och får en annan livssyn. Det har i alla fall jag fått. Hon skriver bla att man ska vara glad även om det t.ex tar slut med en kille. Eller, vara glad är kanske att överdriva. Men man ska inte se så negativt på saker och ting! Trots att det är svårt, så är det åtminstonde något jag ska ha i bakhuvudet om något i mitt kärleksliv skulle gå snett.
Anledningen till varför jag skriver detta, det är nog mest för att jag ville försöka smyga in att hon inspirerar mig. Jag vill kunna skriva lika bra som henne. Likaså så bra som Alice och Macke. De har förmågan att få med sig människor på ett sätt som jag med skulle vilja kunna. Deras ordval är så precisa. Så smarta. Ja, you get my point.

Som sagt, Sofie inspirerar mig så in i bomben, och nu har hon inspirerat mig att skriva ett blogginlägg om utseende, och människors reaktion till det. (Dock så hade hon skrivit det i ett jättegammalt inlägg, men ändå.) Så, here we go.

Hur reagerar du när du ser någon som ser lite annorlunda ut? Självklart. Du tittar. Har en person t.ex rosa hår, så tittar du. Antingen för att du inte tycker att det är fint, eller för att du tycker att det är skitcoolt. Många människor omkring mig tycker att man ska få se ut som man vill, och att folk inte ska bry sig. Det där kommer vi människor aldrig kunna uppnå. Det kommer alltid finnas människor som sticker ut, och människor kommer alltid ha olika åsikter när det gäller det där. Men när vuxna lägger ner hela sin själ i att skälla ut sitt barn när man tycker att han/hon inte klär sig, enligt dem, "anständigt", så har det gått för långt. Ett barn ska kunna se ut hur han/hon vill. Det är oftast när man växer upp som alla de här stilbytena pågår. Och vet ni varför? Jo, för man försöker hitta sig själv. Precis som vi människor är olika, så tänker vi även olika, och det ska inte få hindra våra chanser att lära känna våra föräldrar. Nu kanske inte alla barn går igenom just den där fasen så allt handlar om kajal och rosa hår. Det är inte så jag menar. Men tycker inte ni också att det är lite illa när t.o.m vuxna börjar sprida rykten om andras barn? ''Nej, den där tjejen är alldeles för destruktiv. Henne får ni inte umgås med." Innan ni visste det här, så hade ni kanske träffat den här tjejen, och hon visade sig vara urtrevlig! Men när vuxna helt plötsligt börjar skvallra, och sprida falska rykten, då får ni inte umgås med henne längre. Är inte det ganska sjukt? Det här är inget jag hittar på. Jag har varit med om det själv. Vad det direkt handlade om, det säger jag inte här, men det var inget roligt rykte.
Vad jag vill säga är, att man inte ska ta avstånd ifrån människor som ser annorlunda ut.
Människorna som vågar vara sig själva förtjänar ett pris. Enligt min åsikt i alla fall. För i det här samhället, så är det långt ifrån lätt att vara sig själv till 100.

Sofies blogg - emergencyfashion.blogspot.com
Mackes blogg - eviglidelse.blogspot.com
Alice blogg - grymgreger.blogspot.com

Läs och häpna.